-

Jag undrar en sak. Jag har en konstig, gnagande, känsla inom mig. Jag undrar om någon känner samma sak som mig. Är det bara jag som känner att jag saknar vissa delar i livet? Förr, jag saknar förr. Eller gör jag verkligen det? Jag tror ínte att jag saknar mitt "gamla liv" eller kanske "gamla jag" rättare sagt. Det jag saknar är vanor, man vänjer sig vid sina kompisar, man vänjer sig vid att vara på ett speciellt sätt, och man vänjer sig vid att kläsig på ett speciellt sätt. Det som inte alla människor förstår är att alla förändras, varken man vill det eller inte! Jag menar, fråga era föräldrar om ni var likadana och gillade samma saker som ni gör nu, som när ni var när ni var små. Jag tror inte det va? Även om man inte förändras mycket i personligheten, så mognar man, vilket är normalt. Mänskligt.
Ändå så är det så att jag saknar vissa av mina "vanor" från till exempel år 2008/09. Jag vänjde mig så mycket att vara med samma tjejkompisar, att nu när jag inte har kvar dem vid min sida, så känns det tomt. Det känns som att jag har lämnat en del av mig själv i det förflutna. Konstig känsla egentligen, jag vill tillbaka, samtidigt som dem åren känns lite av en dålig dröm.
En sak är jag säker på iallafall. Jag har förändrats, och jag har gått vidare. Jag vill inte ha några "vänner" som inte älskar mig, som inte uppskattar mig precis som jag är. Jag är faktiskt hellre helt ensam, än med människor som är så falska att dem kan hugga en i ryggen när och var som helst.



Jag till vänster